Sverigedemokraterna och etablissemanget

Igår kväll samlades ett fyrtiotal liberaler i Stockholm för att diskutera hur Sverigedemokraternas politik bör bemötas. Mötet var ett samarrangemang mellan Liberati och Liberala klubben. Onekligen finns det ett stort intresse bland Stockholmarna att möta den främlingsfientliga politik som SD förespråkar.

Liberati strävar efter ett samhälle där alla människor har samma värde. SD står för ett vi-och-dom-samhälle där invandrare, läs muslimer, är roten till allt det onda. SD vill ha särskilda lagar för invandrare, begränsa deras frihet och stärka den kristna tron. De menar att den kristna tron är ett typiskt svenskt attribut och förnekar det faktum att Sverige är ett av världens mest sekulära länder.

Vi i Liberati strävar efter ett sekulärt samhälle, där religion är en privatsak, men att begränsa människors möjligheter att praktisera sin religion på ett privat plan leder bara till större motsättningar och större problem.


SD blandar medvetet ihop islamism med islam för att skrämma svenska folket och demoniserar en hel grupp med människor. Den mörkbruna taktiken lyser igenom och inspirationen kommer från 30-talets nazityskland. Byt ut ordet muslimer mot judar i SDs retorik och kopplingen är kristallklar.

Etablissemanget, både till vänster och höger, de etablerade partierna, kritiserar SD för att inte stå för människors lika värde, samtidigt som man inte lägger några trovärdiga förslag på hur problemen med integrationen kan lösas.

När folkpartiets Nyamko Sabuni, integrationsministern, pratar om vikten av språket för att de som flytt hit från andra länder ska integreras blir hon genast påhoppad av de rödgröna. Detta är cyniskt och gynnar bara Sverigedemokraternas sak. Alla, även miljöpartister, socialdemokrater och vänsterpartister förstår att språket är den viktigaste nyckeln för en lyckad integration, men att plocka politiska poäng är viktigare för de rödgröna än att komma med egna förslag.

Låt oss ta ett exempel. Maria Wetterstrand kritiserar i god ordning sittande regering, men kommer inte med ett enda eget förslag på hur integrationsproblemen i utanförskapsområdena ska lösas. Frågan är, vad vill miljöpartiet om de hamnar i regeringsställning? Vad vill socialdemokraterna? Vill ni ta skattepengar och ge människor mer bidrag? Kommer det att leda till att fler människor kommer i arbete och att integrationsprocessen går snabbare?

Är det så illa ställt i dagens politiska klimat i Sverige att det är viktigare att plocka politiska poäng, än att komma med lösningar på de problem som SD pekar på och som ger partiet dess näring? Varför inte komma med egna förslag? Att säga att man inte vill bli fotograferad med SDs företrädare räcker inte. Det samhälle som SD strävar efter är ett kallt omänskligt samhälle som kommer att leda till att motsättningarna ökar.

SD vill inte ha någon konsensus eller gemensamma lösningar, de vill svartmåla och polarisera Sverige. De vill ha monopol på problemformulering i alla frågor som kan knytas till migration och integration. Etablissemanget borde veta bättre och istället för att plocka billiga politiska poäng, som bara spelar SD i händerna, komma med realistiska lösningar på integrationen som svenska folket kan tro på.

Skrivet av Seved Monke | Kategorier Uncategorized |Publicerat 19:00 9 december, 2009
2 kommentarer to “Sverigedemokraterna och etablissemanget”
  1. Bloggen Banjo Says:

    På temat Sverigedemokraterna och etablissemanget kunde vi igår notera hur SD-kurirens chefredaktör på sin blogg förlöjligade klimatdebattörer och bagatelliserade klimatförändringarna. Inga idéer är uteslutna i SD:s strävan att distansera sig från det så kallade etablissemanget.

  2. Maria Byström Says:

    Bra skrivet Seved!

Leave a Reply