Löneslavar i akademin?

Det är bara att beklaga Henrik Berggrens utspel om doktorandlöner i lördagens DN. Det verkar som att Berggren fullständigt missat att högskolorna har mycket kraftiga eknomiska incitament att ta doktorander med otillräcklig stipendiefinansiering under sina vingar, och att utbildningskvaliteten blir lidande av att man måste försaka så förfärligt mycket för att ens ha råd att studera. Gratis arbetskraft och mer publicerat med mig som medförfattare? Ja, tack.

Hur ska man minska klyftan mellan akademi och “verkligheten” om de som är i akademin inte har råd att köpa hela och rena kläder ens? Och hur bra jobb gör man om man ständigt tvingas vara orolig för sin privatekonomi och dessutom skickar hem en stor andel av sin disponibla inkomst (som ofta är 11000 i månaden) till sin familj? Och varför ska man plötsligt ha olika lön för lika forskningsproducerande arbete,  bara för att man är i akademin? Det har aldrig varit vägen framåt att ge olika lön för lika arbete. Hur bra personer får man om man erbjuder dålig lön, när de kan arbeta i industrin för betydligt högre löner?

SULF gör helt rätt i att fortsätta synliggöra situationen för doktorander från tredje världen.

Situationen för många doktorander från tredje världen med stipendiefinansiering är ovärdig och en skamfläck för allt vad svensk arbetsmarknad står för. Berggren borde ha tänkt ett extra varv, allt man hör från professorer är inte sant. Indiska ingenjörer är också människor. Och vår framtid.