Den mystiskt korta riksdagslistan för Folkpartiet Liberalerna i Stockholms stad…

Ryktet har nått oss att Folkpartiet Liberalerna i Stockholm allvarligt funderar på att bara ha 24 namn på riksdagslistan i valet för Stockholms stad, betydligt färre än alla andra partier.

Hut tänker man då? Att det ska bli för dyrt att trycka namn på baksidan av valsedeln? Att riksdagslistan ska vara tjusigt minimalistisk som en en designhotellobby? Vi förstår inte nämligen inte alls resonemanget bakom den här mystiska planen.

En riksdagslista med många namn visar gentemot väljarna att det finns många engagerade i partiet. Den är ett utmärkt sätt att lyfta fram och uppmuntra nya och unga politiker som kan hamna längre upp kommande val (och gode Gud vad vi behöver dem). Den är också ett utmärkt sätt att motivera fler valarbetare att delta i kampanjandet. De längre ner hjälper dem längre upp att komma in i Riksdagen och bidrar till fler röster för partiet i personvalskryssandet.

Kan det vara så obehagligt att namnen i toppen av listan är rädda för att namn längre ner ska föra framgångsrika personvalskampanjer och slå ut dem? I så fall har vi ett allvarligt demokratiproblem inom Folkpartiet Liberalerna. Ska vi vara rädda för personval???

Folkpartiet Liberalerna i Stockholms LÄN har fattat galoppen. De har 51 namn på sin riksdagslista, många av dem unga, nya och framåt. Helt rätt! Fram för långa och kreativt uppmuntrande riksdagslistor och mer personval, tycker Liberati, och får medhåll från vårt socialliberala systernätverk Att Dricka Liberalt!