Sonesson och Schultz briljerar: Finns det en tredje väg för sexköpslagsdebatten?

Liberala Kvinnors Jenny Sonesson och Liberatis Mårten Schultz har en rasande spännade och mycket intelligent debatt på Magasinet Neos blogg om sexköpslagen och dess plats både inom liberal ideologi och inom politiken runt den självklart för oss alla förhaliga människohandeln. Läs, lär, njut!

Här har Sonesson lämnat hennes och Brigitta Ohlssons tidigare populistiska flörtande under rubriken ”Ett torskfritt Sverige” och visar istället sin allra briljantaste och mest engagerade sida som debattör. Folk som Alexander Bard får visst vara sexarbetare om de vill i Sonessons värld, försäkrar hon oss, och visar korrekt på allt det elände som dagens sexhandel är förknippad med (även om vi gärna frågar oss vad som är orsak och verkan i den soppan). Allt detta är varmt välkommet! Bravo, Jenny!

Bravo, Jenny!

Men Schultz får ändå till ett alldeles utmärkt argument mot sexköpslagen (och framför allt en kanske oväntad men fullt acceptabel tredje lösning) som nog bara en både genuin liberal pragmatist och en riktigt begåvad jurist kan komma fram till. Vi tar oss friheten att citera:

Det finns däremot många lagstiftningsåtgärder som ännu inte prövats och som skulle gå direkt på huvudproblemet, nämligen människohandeln. Åtgärder som dessutom utgår från en klassiskt liberal tanke om att staten skall tillhandahålla kraftfulla och effektiva verktyg för individer som blivit eller riskerar att bli kränkta. En lagstiftningsåtgärd som nog skulle vara minst lika effektiv för att sanktionera den typ av sexhandel som det finns tunga skäl att motverka borde istället gå direkt på huvudproblemet: Sexköp av traffikerade kvinnor, män och barn. Och där borde sanktionerna vara hårdare. Varför inte ett straffbud om medverkan till människohandel, kompletterat med ett bud om oaktsamt medverkande till människohandel? Där den sexköpare som köper sex av en person som genom tvång försatts i prostitution begår brott om hon insåg eller bort inse sexsäljarens belägenhet. Komplettera detta sedan med en sträng skadeståndssanktion – och här kan man dessutom skifta bevisbördan till sexköparen – så skrämmer vi nog bort fler sexköpare från de förslavade sexsäljarnas marknad.

Bravo, Mårten!

Sedan kan man förstås fråga sig varför ingen tittar på Nya Zeeland, det sociala ingenjörskonstlandet par excellence? Där frågade man sexarbetarna och gjorde som de ville, avkriminaliserade sexhandeln, gav kopplarna tuffare straff, och blev i stort sett av med traffickingen från Asien på kuppen. Ibland kan det vara bra att lära av andra och inte bara veta bäst! Men så har också Nya Zeeland t o m transsexuella parlamentsledamöter och får därför FLER och kreativare röster som hörs i debatten än vi. Mer sånt!