Vellinge kommun och storm i ett socialt glas
Utan vidare omsvep ber jag om ursäkt. Jag ber primärt om ursäkt till registratorn på Vellinge kommun som har ett par tusen mail att diarieföra efter gårdagens mailstorm till kommunen. Jag ber också om ursäkt till säkerhetschefen som har varit tvungen att ta kontakt med SÄPO för att ordna överfallslarm till ett antal politiker. Till registratorn har jag skickat blommor och säkerhetschefen har fått ett personligt mail där jag uttrycker mitt medkännande för deras ökade administrativa börda. Fast det är klart, det kanske är att vänta när jag organiserade den här höstens mest aktiva och explosiva politiska storm i de sociala medierna med genklang i de flesta större medierna, bland annat i gårdagens Rapport
Ni känner till problematiken vid det här laget. Vellinge kommun vill inte ta emot 30 flyktingbarn som anlänt till Sverige utan föräldrar och lyssnar ni på en av männen i klippet ovan hör ni honom säga att för folk i Vellinge känns det här som när Berlinmuren rasade. Jag kan bara utgå från att han tittar på situationen som om han befann sig i det östtyska partihögkvarteret i november 1989 och inte bredvid muren med en hacka i handen och friheten som en allt starkare söt doft på andra sidan den fallande fascistskyddsvallen.
Reaktionen som min Facebookkampanj har lett till visar på den enorma kraft som finns inom nätverksstrukturen på internet. Vi kunde, som en person, resa oss upp och säga att vi accepterar inte Vellinge kommuns beteende. På mindre än 24 timmar från det att jag startade Facebookgruppen hade de första 1500 mailen kommit in till kommunkansliet. Det var ett gensvar jag inte hade kunnat vänta mig men det visar att svenska folket tycker det här är en viktig fråga, annars hade jag aldrig fått det gensvar som jag fick. För det är så internet och nätverksdynamiken fungerar, det som många finner en kollektiv klangbotten i är det som vinner, det som folk tycker är ointressant faller platt till marken. Här är något som åtminstone för en kort sekund bröt igenom fascinationen för Idol och Paradise Hotel och då kan vi räkna med att det här är något som är starkt, att det inte bara är jag som har åsikten att flyktingbarn skall tas emot med öppet hjärta och med tolerans.
Protesten mot Vellinge kommuns beteende och inställning är en sak men vad jag finner allra mest uppmuntrande är att det i stort sett uteslutande (med undantag för ett par felstavade och illa formulerade påhopp) har varit en positiv omfamning av det toleranta och accepterande budskapet. Det visar tydligt att det som Sverigedemokraterna så ofta kallar “vanliga” människors åsikter inte är så vanliga som de vill göra gällande. Det är tummen ned som gäller för Vellinges beteende, inte tummen upp.
John Stuart Mill hävdade att vi är fria att göra vad vi vill så länge vi inte inkräktar på någon annan människas frihet. Det här är en av grundteserna inom liberalismen, något som borde ligga som en rustning, som ett skydd runt varje liberalt hjärta. Har vi inte det med oss, har vi inget alls med oss. Men det räcker inte, vidgar vi inte vårt resonemang en smula hamnar vi snart i en återvändsgränd. Vi hamnar i återvändsgränden där vi inte kan besluta oss för vad inskränkning av frihet innebär. Vi hamnar i situationen där vi måste mäta den ena personens frihet mot den andres. Vi måste helt enkelt välja sida.
Vad vi ser i Vellinge är i grunden precis det här. Vi kan diskutera hur väl det har skötts rent praktiskt av Malmö kommun och hur information har flödat mellan de bägge kommunerna, vi kan diskutera lämpligheten av vandrarhemmet som boende och vi kan diskutera brandsäkerhet till klockorna stannar och det kommer bara att vara utanpåverk, det kommer vara något som döljer den egentliga diskussionen:
“Vems frihet väger mest i Vellinge kommun?”
Inskränks Vellingebornas frihet om 30 ensamkommande flyktingbarn från Somalia och Afghanistan temporärt ges friheten att leva ett liv fritt från krig och våld i deras närhet eller inskränks de 30 barnens frihet om Vellingeborna tillåts leva avskilt i en etnisk monokultur utan påverkan från omvärlden? Frågan är retorisk, så klart, hur skulle den någonsin kunna vara annat för en pragmatisk liberal? Vi i Liberati har valt sida i den här frågan. När frihetskonflikter uppstår står vi på den svage och rättslöses sida, vi står samma sida som de som inte har möjlighet att själva föra sin talan eller inte tillåts föra sin talan. I det här fallet står vi på samma sida som de som flytt från krigshärdar och som behöver någonstans att bo för tillfället, som behöver tak över huvudet just i detta nu. Vi står på samma sida som de som i det här fallet behöver snarare än kan ge.
Det här betyder givetvis inte att vi anser att situationen är optimal och välskött. Att det är av godo att en kommun kan placera flyktingbarn i en annan kommun utan vidare diskussion. Men det är inte placerandet i den andra kommunen som är roten till problemet, problemet är att den andra kommunen väljer att inte ta emot flyktingar från början. Felet är att den andra kommunen i sin iver att tolka liberalismen som en egoistisk ideologi snarare än en individuell ideologi håller lägsta skattsats framför tolerans, de håller upp sköldarna snarare än att hålla fram händerna och de håller avståndstagande tätare in på kroppen än närmandet. I en värld där vi för varje dag som går blir allt mer sammanlänkade med vår omvärld är det fel väg att gå.
Vi lever idag i en värld där teknologier knyter oss samman mer och mer. Twitter hjälper iranska studentprotestanter, bloggar och sociala nätverk knyter ihop hela världen, flyg hjälper oss att semestra i Thailand likväl som att erbjuda flyktingar en väg ut. Teknologier knyter ihop världen, teknologier som vi varken vill eller kan stoppa överbryggar de geografiska avstånd som finns mellan oss och de överbryggar dem snabbare än vi kan föreställa oss. De överbryggar dock inte våra mentala spärrar mot att världen idag inte enbart är rotmos, träskor, majstång och midsommarfylla utan lika mycket halal, kosher, oktoberfest och Burning Man. Det är något som vi själva måste komma fram till. Världen och det främmande, så som vi har lärt oss att se verkligheten i det socialdemokratiska folkhemmet, finns inte längre där borta, någon annan stans. Den är precis här och nu och när 30 flyktingbarn landar i Vellinge borde de inte kallas för “Dem”, det borde vara en självklarhet att de är “Vi”.
Kategorier Europa, Integration, Migration |Publicerat 20:31 13 november, 2009
Mycket väl formulerat, Alexander! Hatten av för ditt engagemang.
Tack! Fast det johan som skrev.
Är inte liberati ett nätverk för liberaler? Johan Bergelin argumenterar för “barnens” positiva rättigheters företräde gentemot medborgarnas negativa rättigheter. Dvs. “Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov”. Men det är en marxistisk princip, inte en liberal.
Bergelin motiverar sitt totala ideologiska (ev. intellektuella) snedsprång genom att hävda att Vellingeborna bör anamma marxistiska principer för barnens bästa. Men bästa Herr Bergelin det handlar ju inte om barn.
Anammar man den marxistiska argumentationen så är Bergelin en hemsk människa. De oerhörda kostnader som det innebär att ta hand om de ensamkommande unga vuxna kunde istället ha lagts på vaccin eller mättande mat som räddar hundrafalt fler riktiga barn i tredje världen.
“riktiga barn” - det är en avgrund som öppnar sig där, Krister Åkermark. De ungdomar som kommer hit utan föräldrar är i dina ögon inte riktiga barn. Är de riktiga människor som förtjänar vår respekt och medkänsla, eller är de bara en börda på samhället?
Malin Nävelsö,
utifrån samtal med bekanta som arbetar med ensamkommande “barn” samt medias reportage så kan jag bara konstatera att det inte handlar om barn (dvs. “riktiga barn” = de facto barn). Detta förutsatt att vi använder den biologiska vetenskapliga definitionen av barn (= individer som inte nått puberteten). Frångår vi denna så kan vi ju göra våra egna definitioner. Det blir dock meningslöst att använda begreppet barn om alla kan definieras som barn. Vissa kan betecknas som ungdomar, men det vore mer ärligt att tala om unga vuxna. Bara för att man uppger att man är under 18 så behöver det inte betyda att man är det. (http://www.vg.no/nyheter/innenriks/artikkel.php?artid=552786)
Jag vågar påstå att jag, till skillnad från Johan Bergelin, är en sann liberal. En sann liberal har en grundläggande inställning om respekt och medkänsla mot alla individer. Därför blir jag indignerad när han menar att det är bättre att vi med skattetvång finansierar dessa unga arbetsföra individers uppehälle, istället för att starta en insamling eller uppmana till privata alternativ. Varje ensamkommande “barn” kostar skattebetalarna 1900kr/dygn. Jag själv har gett 100kr/månad till ett barnhem i Sri Lanka (Hannas Hjälpverksamhet) för egenintjänade pengar sedan jag var 16 år. (summan är inte högre eftersom jag fortfarande är en fattig student) Men jag vet därför att 1900kr/dygn skulle kunna göra livet drägligt för en mycket stor mängd riktiga flickor och pojkar i nöd, än de unga män (varför är de ensamkommande “barnen” bara av manligt kön?) som kommer hit. Att en självutnämnd liberal tycker att vi ska _tvinga_ skattebetalarna att finansiera detta gör mig upprörd och har du skam i kroppen borde det göra dig Malin Nävelsö, som verkar ha en tro på respekt och medkänsla för människor, grundligt förbannad! Snälla, svälj inte media och Johan Bergelins enkla (marxistiska) logik.
Hej igen, Krister Åkermark!
Jag förmodar att du har någon slags libertariansk grundsynd. Det har inte jag och inte resten av Liberati heller.
För övrigt tror jag inte vi kommer vidare i diskussionen. Jag tror på fri rörlighet och varje människas (distinktioner mellan riktiga barn och låtsatsbarn i form av tonåringar förstår jag fortfarande inte) goda vilja och förmåga att ta vara på sig själv. Jag tror att den som får en hjälpande hand i dag, själv kommer att sträcka ut en hjälpande hand i morgon.
För Johan Bergelins liberala logik har jag stor respekt och jag lovar att inte “svälja media” - jag jobbar ju trots allt i branschen.
Hej hej Malin Nävelsö,
Kalla mig vad du vill, så länge du inte sätter etiketten liberal på dig själv eller Herr Bergelin. Jag håller med dig, semantisk förvirring sätter käppar i hjulet för en meningsfull fortsatt diskussion. Jag vill dock ge några kommenterar på det du skrev.
Jag tror också på fri rörlighet, men inte i en välfärdsstat. Om du tror på “varje människas goda vilja” varför ställer du upp på Bergelins krav att _tvinga_ skattebetalare att finansiera de ensamkommande männen? Varför inte vädja till civilsamhället? Ni använder en liberal retorik när ni ska beskriva er själva, men när ni argumenterar så går ni på tvärs mot liberalismens kärna. Är det det som är pragmatisk liberalism? (kryptomarxism kallas det med ålderdomligt språkbruk, men jag kan förstå om ni vill undvika de konnotationer som följer med den etiketten)
Barn = Människa som inte påbörjat puberteten. (a.k.a. riktigt barn)
Inte barn = Människa som har påbörjat eller genomgått puberteten. (Vilket kan manifestera sig i t.ex. välutvecklad skäggväxt eller framkomma vid dentalprover)
“Jag tror att den som får en hjälpande hand i dag, själv kommer att sträcka ut en hjälpande hand i morgon.”
Vacker tanke, och så är det nog ofta. Synd bara att erfarenheten och officiell statistik entydigt visar att en viss typ av hjälpta våldtar, stjäl och misshandlar i större utsträckning än ohjälpta svenskar. (eller t.ex. norrmän http://www.dagbladet.no/2009/04/15/nyheter/voldtekt/innenriks/5759702/)
Som journalist borde du ha övat upp en förmåga att ta till dig och värdera fakta, men också kunna förändra dina åsikter när nya fakta presenteras för dig. Jag är därför tryggt förvissad om att du har förmågan att se bortom en tom retorik Malin, ge det några år bara.
Lev väl
Vad som är en sann liberal eller inte är något som libertarianer alltid tar upp. Jag är mycket väl insatt i negativ kontra positiv frihet men det har ingen bäring här och nu. De här barnen kommer från förhållanden där deras negativa friheter kraftfullt har beskurits. Vi kan inte mäta friheterna utan den kontexten, då bortser vi från så många parametrar.
Och snälla, argumentera inte på ett så smutsigt sätt och kalla mitt resonemang för marxistiskt. Jag kan inte se någon passage i min text där jag argumenterar för ett kollektivistiskt ägande av produktionsmedlen.
Som skribent på Liberati.se får man ju glädja sig åt att folk engagerar sig i det vi skriver.
“Krister Åkermark”: Du är välkommen tillbaka om några år då, när jag vuxit till mig lite. Tvivlar i och för sig på att jag någonsin kommer att växa in i en argumentation som bygger på individfanatism (alltså att man inte tror på fast organiserade samhällen) och förfärliga distinktioner mellan folk och fä. Men fortsätt gärna läsa på Liberati.se!
Men lille Krister! Du som tydligen gärna ägnar dig åt definitioner, ska här få en att sätta på tvären i halsen. Du vet FN? Förenta Nationerna? Alls ingen felfri organsiation, men en där Sverige är medlem och en organisation som jag tycker är i stort sett acceptabel och vars definitioner och påbud vi förbundit oss att följa, har en definition på ordet barn. “Människa under 18 år”. Så, plättlätt.
det var ett djädra kattrakande om liberaler eller inte och och hur mycket. osv…… pojkar och flickor. nu eller aldrig har vi möjlighet att spräcka moderaternas hövdingavälde i vellinge kommun!!!! den ska vi ta.
det finns fina skollovskolonier här som ägs av judiska församlingen. malmö kommun. de dövas förening på gamleväg är ett fantastikt ställe att låta barn bo.(används till fotbolldlag om vintern) detta jag räknat upp gäller ju bara höllviken. kolla av resten av komundelarna. östra grevie, vellinge skanör, falsterbo, ängarna i vellinge. golfklubbarna. skolor osv. det är bara fantasin som sätter stopp.vill man så kan man.men det är viljan och villavärdet det handlar om!!!!!!!
försvaret har reservbefälsutbildninghär och fin hotellveksamhet det är prio ! tycker jag.
sen är det bara 199 kommuner till i sverige som ska övertalas…..
och ni tjäbblar om ord och om vem som är ditt och datt..börja jobba för f-n.
j@nne
Det är viktigt att påpeka att debatten initialt startades med att kommunen
utan att man man igentligen var beredd på det blivit ålagda att ta emot
ett antal barn som behöver placeras ut i asylprocessen. Det är kanske lita
opsykologiskt att gå på kommunen så hårt i detta ärende naä det är så känsligt som det är. Man behöver mer förberedelser helt enkelt.
Men den allmänna fientligen till främlingar och där utgångspunkten alltid
är att dom som placeras ut också kommer att ställa till bråk är ju fruktansvärd. Sverige är förlorare med en alltför restriktiv flyktingpolitik.
De hade information ungefär en vecka innan mötet hölls enligt sydnytt.
http://svtplay.se/v/1766413/vellinge_kande_till_flyktingboende
Jag håller dock med om att det finns vissa rent organisatoriska problem att ta hand om. Det skall också sägas att många kringliggande kommuner har haft samma situation som Vellinge. Där har man istället valt att lösa problemet när det har uppstått istället för att starta en uppståndelse utan dess like.
Vem kramar barnen i Hököpinge?
http://nonolingo.blogspot.com/2009/11/vem-kramar-barnen-i-hokopinge.html
När man hör att “ensamkommande flyktingbarn” blir nekade boende i Vellinge blir man självklart upprörd då det låter förskräckligt!
Verkligeheten är att dessa barn(utgår ifrån att de är under 18 år gamla) skickas hit av sina föräldrar då de har större chans att få uppehållstillstånd än om hela familjen brakar in över öresundsbron.
Att familjen sedan kan komma till Sverige genom anhöriginvandringen verkar folk glömma bort, kanske dags att sluta bedöma varje fall på individuella grunder och sätta upp lite begränsningar och förtydligande över invandrings- och integrationspolitiken!
Håller med Krister på ett par punkter, det är omöjligt att stödja fri invandring som liberal idag om man inte samtidigt stödjer en avveckling av dagens bidragssystem(de som är omotiverade eller inte kan lösas av privata alternativ).
Hela frågan är en av liberalismens gråzoner där grundstenarna i ideologin ställs i ett globalt perspektiv och inte längre verkar lika självklara och enkelt motiverade.
Leave a Reply