Liberati som RSSCaster Semenya – dagens hjälte!
Kontroversen runt den sydafrikanska löpardrottningen Caster Semenya – som vann VM-guld på 800 meter i somras – rullar vidare. Vi kan inte annat än att förundras över hur situationen uppfattas som Casters problem när det i själva verket är samhällets fantasilöshet som är problemet. Caster meddelar ju att hon är både trygg och säker i sin intersexuella identitet. Intersexualitet är ingen sjukdom utan bara ytterligare ett bevis på naturens mångsidighet som vi i enlighet med Liberatis Pridemanifest
Caster är Liberatis hjältinna!
i juli borde lära oss att uppskatta istället för att se som problematiskt. Caster är därför välförtjänt Liberatis hjälte för idag. Vi vill se mer och inte mindre av henne och andra intersexuella på idrottsarenorna!
Kategorier Feminism, Socialpolitik |Publicerat 5:52 13 september, 2009
Jovisst kan vi låta intersexuella synas på arenorna, men då får de tävla i en egen klass, eller med herrarna. Själva poängen med idrott på hög tävlingsnivå är att kunna jämföra sig med medtävlare, både samtida och dåtida. På samma sätt idrottare inte tillåts skilja ut sig från mängden genom doping kan man inte tillåta någon med komplett andra fysiska förutsättningar i en tävlingsklass. De få som vill att Caster Semenya skall få tävla med kvinnor kan helt enkelt inte vara speciellt idrottsintresserade, annars hade fattat att de föreslår något som skulle rasera dagens tävlingsidrott. Medicinen mot könssterotyper är i detta fall flera gånger värre än sjukdomen.
För övrigt, sedan 2005 har 4 intersexuella fått besked om att de inte tillåts tävla i IAAF-tävlingar (tillsammans med kvinnor), så detta är inte ett unikt fall på något sätt.
Nej, jag är noll intresserad av idrott. Däremot är jag intresserad av att idrottsförbund gör dessa beslut FÖRE tillställningen och INTE efteråt.
En petitess kanske för den idrottsintresserade personen – men inte för den som fått UTSTÅ en könsutredning. Jag t o m började fundera på om jag också kanske egentligen är en man och den utredningen jag gick igenom för många år sedan inte var tillräcklig. Kanske jag borde bli atlet för att se om jag får ett annat besked då – men jag har nog tyvärr allt för dålig kondis och inte har jag mycket till muskelmassa heller.
Den kvinna som anser sig orättvist behandlad i en tävling med en ev intersexuell borde faktiskt vara skyldig att klaga före tävligen och inte efteråt om det ska räknas som en giltig protest (vet inte regelverket). I länder där kvinnor könsstympas så är risken stor att kvinnor som inte följer den normen blir mobbade. Lova att ni kvinnor i idrottsvärlden åtminstone behandlar era kvinnliga medtävlande som inte följer normen med lite bättre värdighet i fortsättningen..
Leave a Reply